14:e dagen Lördag kväll

Konstigt! Det som har gått så lätt för mig- från och med em har varit kämpigt idag igen!? Varför har det blivit så? Är det för att jag blir stressad för det som händer runtomkring- dvs man känner av julhetsen och stressen? Jag lääängtar tills storhelgerna är över- det går "lättare att köra" när det är den grå vardagen? Beror det på detta faktum eller är det någon sockerabstinens som sägger in, ger sina sista tillkännagivanden? Hur lång tid tar det för att bli av med sitt sockerbegär egentligen? Är det 6-8 veckor? Har ingen aning..Hur som helst, det har gått två veckor lite drygt :) :) :)

Men det spelar ingen roll om det känns kämpigt, det är MAYAmonstret som verkar vaknat till liv- men jag är förberedd och jag har min krisplan. :) :) :) Det är JAG som bestämmer- inte mina impulser. Jag har bestämt mig -för jag vill- jag kan och jag SKA!
Mornarna är ju verkligen "guldstunden" för dagen- då vaknar man pigg, utvilad- full av ny kraft och energi för att möta dagens utmaningar.

Vad har hänt idag då?
Jag och älsklingen var inne i stan -hittade de sista julklapparna. Åkte hem. Innan dess handlade vi på mataffären. Det kändes inte det minsta jobbigt. Det var mat från golv till tak-charkuterier överallt- godis-färdigmat etc etc. Känns ingenting. Det som varit jobbigt är att jag varit uttråkad, det har liksom kliat i kroppen. Sedan känns det som ett "sug " efter något. Jag vet inte om det är alkoholsug- har försökt att definiera den här rastlösheten eller "suget" eller vad det nu är för något. Tror att det beror på att kroppen vill "slappna av"- den har varit helspänn- en hård diet är ju en "stressfaktor" för kroppen.

Tidigare har jag ju alltid bedövat alla obehagskänslor med alkohol eller mat. Nu kan jag inte ta till dessa medel och vad gör man då? Man hanskas med känslorna och försöker definiera dom. När man har definierat dom - måste man låta dem rinna igenom. Ibland tar det längre tid- ibland går det snabbt. Idag har det inte varit någon panikattack av aggressivt sug som kastat sig över mig- snarare en slags enträgen molande smärta innuti- hjärtat har bankat stundtals. Märker att axlarna är spända.

Försöker slappna av och frammana en "ro". Jag är tacksam för att nästan alla dagar hittills har varit smärtfria-för det är helt klart jobbigare när det känns kämpigt. Men det KAN inte bero på någont fysiskt- eftersom jag bara dricker kranvatten utöver de tre påsarna/dag.
Ska bli intressant om det blir lättare bara julafton är över!? :)
Nej nu är klockan tio snart och jag känner mig dödstrött. Idag har jag druckit 5 liter vatten, Det behövs sådana här dagar. Tror jag.
Nu ska jag läsa lite Dali Lama innan jag går och lägger mig- men MEN MEN JAG TÄNKER INTE GE UPP!
Tack för ert stöd! Kram och god natt och hoppas ni mår bra! // Skenet

14:e dagen Lördag

Vilken fredag em jag hade igår- inte så roligt då men jag är så STOLT att jag klarade det! :) :) För det går om man vill från sitt djupaste inre! :)

Jaha snart har jag fixat två avklarade veckor- det känns STORT! Jippie!!!! Jag har alltid beundrat dom som kört länge på kur och undrat HUR det nu lyckats med det? Jag läste i min "bantarbibiel" att min Idol har skrivit något så klokt i sin blogg:

"Klättringen uppför berget
kan ge större glädje
än att nå toppen…..
För det är ju så……Att för mig är det riktigt roligt att “Kura” - Att ta varje ny dag som en utmaning med målet att klara den……Visst Målet är också viktigt men det känns som om vägen dit är det viktigast just nu - Att klara av varje ny frestelse eller att känna mig nöjd med dagen som är! Jag håller på lär mig att inte ta så långa kliv i livet utan jag säjer som Skenet i sin blogg - “En dag i taget!” Försiktigt, långsamt och nyfiket utforskande"

(Oj ojoj där fick jag ju också med något jag själv sagt hihi men det låter ju bättre när någon annan säger det- ;)

Såhär klokt skriver Tina och hon har lyckats hålla sig till ren kur i 18 veckor! När man som jag har många kilon att gå ned - RÄCKER det inte med att kura några dagar- utan faktiskt- det handlar om rätt MÅNGA DAGAR!

Men bara för att man skall kura många dagar- behöver det inte vara trist och tråkigt- att man "inte har något liv under kuren". Den inställning har JAG haft tidigare. Klart det blir tråkigt då! Varje dag ÄR en *utmaning och det är "KUL",spännande , roligt-kittlande- tänk istället - man har alltid något att göra he he ;)

Fredagkvällen gled igenom smärtfritt! Utan panikattacker! :) :)

Älsklingen fick i sig både jultallrik, ostbricka 1/2 flaska vin och 4 starköl. Skenet satt *utmanande med sitt vatten he he :) ;) Och det gick bra.

-Å vad och vilken fin hjälp vi får av varandra här inne på forumet! TACK TINA och ALLA( ja för ni är väl en två,tre stycken) Er andra som lämnat en kommentar etc! Lämna alltid länk till er eventuella hemsida - min länkare funkar inte alltid. Det är väl någon inställning det handlar om... Det är alltid roligt att vi är fler som kör!

Kankse många hoppar på efter storhelgerna. Det tänkte ju även jag göra allra först- men jag hade ingen lust att VÄNTA längre- efter mitt nya liv- att sätta igång ansatsen mot mitt nya liv som inte tycker att det roligaste som finns är att äta/dricka alkohol.

Igår hyrde jag tex en film- fast det var en rätt trist historia så det är inget jag behöver gå in djupare på . Det är trist när man skall se en "rysare" och märker att man springer ut i köket och tittar på klockan. ;)

Idag skall älsklingen och jag fixa det sista inför julen - inne i stresscity! Mot utmaningarna!

Kram på er! Skenet