2008-01-20

Ja då är man igång igen då... :) Söndag

Okej, då var man igång igen- det känns härligt! Att det skall vara så svårt att bryta gamla vanor- märker hur snabbt man verkligen "sugs ned" i dom igen - bara man tillåter sig det minsta lilla. Ja men nu är semestern slut och nu är det jobb mot målet som gäller! :)

En sak som jag insett nu är VAD viktigt motivationen är för att klara utav att gå på ren kur- plus att ha ett tydligt mål. Om jag inte hade haft marathon som mål nu vet i tusan om jag hade "orkat" med att ge sig in i den här leken igen ;) :) Men känslan av att kunna springa lätt - att känna sig stark i kroppen- och sinnet automatiskt- är ju så stor. Utséendet och "att se bra ut" kommer i andra hand för mig- visst är det roligt med att ha mindre klädstorlekar men det faktumet "fyller ju ingen funktion i sig"- att kunna springa snabbare har däremot en funktion ;) :) Hi hi...

Jag hade en sådan stark dröm i natt som handlade om marathon (faktiskt... he he) och jag fick upp siffrorna 243 och 349... vaknade med ett ryck, det var som jag hade sett en film spelats upp baklänges och jag mindes allt så klart - alla detaljer... och de här siffrorna... ja och att jag sprang in i mål där på stadion - måltiden var 4.05 och jag tänkte-synd att jag inte klarade under 4h timmar sträcket. Men jag var ändå så glad och tyckte loppet kändes så roligt o lätt...
Men just 243/ 349 Varför dessa siffror så starkt? Jag kunde inte släppa det riktigt... måste kolla upp det... senare för klockan är bara 3 på morgonen...somnar om...

När jag vaknar vid 9.30 tiden så kollar jag "på skoj" i 2007 års marathon på resultatlistan; den som kom på 243 plats sprang på 3.55 och den som kom på 349:e plats av kvinnorna sprang på 4.05.

Är det inte lite mystiskt sammanträffande? Varför fickjag just upp dessa siffror? Har ingen aning - framtiden får utvisa detta. :) ;)

Jag är verkligen ingen sanndrömmare- men det är ändå lite roligt att man verkar ha ett undermedvetet som lever om som tusan där inne... ;) :)
Idag skall vi hälsa på en vän, det är bra, så man syselsätter sig- det är jobbigt att känna utav "ren ilsken hunger"...

Men mot målet och 132 dagar kvar tills dess!
Kram Skenet