2008-01-02

25:e dagen -kväll

Vardag igen...

Ja, när man gått på kur ett tag , blir ju måltiderna nästan viktigare och viktigare- ;) ja - att de smakar bra och att det är mysig stämning runtomkring en- eftersom man för tillfället inte äter något mer förutom sina små grå påsar. Därför brukar jag lägga ned lite tid på att få till shakerna så "bra" som möjligt och jag har exprimenterat en del med tillåten smaksättning - för ren kur- här kommer mina två favoriter! :) ;)


Mina avancerade tips på de godaste shakerna enligt mig är:

Vaniljmockamilkshake
1 påse vaniljsmak
1 tsk snabbkaffepulver
1,10 dl vatten kallt
ca 10 isbitar

Mixxa med en handmixxer - två isbitar i taget - så att shaken blir härligt fluffig- ju mer luft du får in i shaken desto krämigare och godare blir den! Mmmmmm helt underbart! :)

Chokladmockashake
1 påse chokladmintsmak
1 dl vatten
1,5 tsk snabbkaffepulver
ca 8 isbitar

Gör precis som i ovandstående beskrivning. Till denna shake kan man ta ngt mindre vatten och isbitar än vaniljshaken- annars blir den lätt för "svag" - kakao smaken försvinner- men man kan ta lite mer kaffepulver i istället. Man kan "smaka av den"för bästa resultat.


* * *
Annars har dagen flytit på i sin gilla gång- trist att det är så dåligt väder bara(i alla fall i sthlm)...! Var ute och tog en promenad på ca en timme. Kändes skönt att komma ut och röra på sig - det bästa är ju att komma in i värmen igen - när man har fått rosor på kinderna och fått upp flåset- då är man härligt avslappnad så att man har "ro" att bädda ned sig i soffan med filtar och en härlig kopp tee... tända ljus och tända adventsstjärnan....
Har sett på tv; året med kungafamiljen och druckit varmt vatten - idag ca 4,5 liter... :)
Är det fler än bara jag som tycker att tiden har en tendens att gå lååångsamt när man går på kur emellanåt...!? :) ;)
Egentligen borde man ju "passa på" att gå på ren kur när man precis skall ta semester! ;) Ja, för då upplevs den ju som dubbelt så låååång.. hihihihi....
Idag gjorde jag i ordning min älsklings middag och han ville ha bla stekt potatis - och åååå vad det doftade gott när jag stekte potatis och hade i en massa färska örter ... då gav skenet ifrån sig en liten längtande suck... MEN- man får inte glömma att det är ju ännu härligare känsla och långvarig lycka när man märker vad "snabbt det har gått nedåt ändå"- med tanke på insatsen.
För mig är det oftast helt smärtfritt under dagarna- på kvällarna sätter möjligtvis suget igång... men man kan ju bestämma sig hur mycket man nu vill släppa fram de där känslorna som har med "suget att göra". Genom att inte aktivt titta på tex matprogram, recept, laga mat,prata om mat etc.
De dagar då jag känner mig stark- brukar jag laga mat till älsklingen- men ibland har jag bett honom att gå ned till korvkiosken- äta ute med ngn kompis/kollega etc.
Eller så kan man själv ta en promenad och precis lyckas komma hem när mat-proceduren är avklarad för resterande familjen. Eller så häller man i sig mkt vatten - så att magsäcken blir full- om det nu är man själv som lagar all mat i hushållet. Det finns alltid lösningar! :) ;) Kankse inte det lättaste alltid att komma på dem i stundens hetta... om det är panik...
Kram Skenet

25.e dagen Tisdag 2/1

Året började ju på ett fantastiskt sätt igår när dels jag fick min härliga månadsvecka och jag blir såååå dålig- kan inte stå på benen- ligger matt och utslagen i soffan/sängen- trots 5 iprentabletter, från fm till kväll. Och utanför är det bara blötsnö som väller ned från en jättegrå himmel och tillvaron känns bara sådär underbar och upplyftande.... så var min hela dag(kväll)igår och ... ja skönt att det e över...

Idag är det piggare och gladare och jag är på benen igen! :) Just nu är jag glad-sambon och jag skall försöka komma iväg på en liten solresa - om vi hittar något bra-som passar in i våra scheman. Kankse blir i slutet av månaden... :) Självklart kommer jag att köra kur därnere- om vi nu ens kommer iväg- nej nu är det taggat värre- i år är förändringens år och det känns såååå härligt och inspirerande!

I morgon skall jag eventuellt träffa min syster på gymet- för att på löpbandet. Vilken marathonträning va!? Hihi ;)
Nej, jag "vågar" mig inte på att springa ännu- jag är så rädd för att bli "hungrig" eller slita upp hälsenan igen - så jag tar det lugnt i alla fall i två, eller tre veckor till med vad allt hårdare träning heter... sen skall det nog bli dags för några små kortare slöturer på några km...

Jag tänkte börja med marathonträningen på allvar med långpass etc i Mars- då förhoppningsvis snön har smält och jag har börjat med upptrappnigen- det blir för hårt annars. Långdistans och ren kur ihop klingar inte ihop så bra.... tyvärr- det hade ju varit perfekt annars i viktminskningsaspekt... ;) :) ;)

Kram Skenet