Byte av mixxer och hårfärg... ;)

Jaaa vad fint det blev med kissgult hår... ha ha... mitt hår måste ha fått mer rödaktiga pigment såhär på "äldre dagar" - för håret har antagit en mycket smickrande nyans av gult - så man e ju verkligen en guldstråle- i dubbel bemärkelse- ;) ;) ;) hehehehe... humöret är dock på tipptopp,,,, :) :) ;)

Igår var jag med om något fasansfullt; men man måste tydligen påminnas att man "aldrig"- går säker - jag prövade min byxdress från h&M som jag köpte precis dagarna efter marathon - som jag förvånadsmässigt kunde köpa i stl 34. Älsklingen o jag skulle ut på en utflykt - men vad märkte jag då; jo att den (byxdressen) satt tightare - den liksom spände över bysten - minns att den satt mkt lösare för en månad sedan... så nu blir det till att byta ut en del måltider mot CK igen...

Ville ju såklart börja förminskningsprojektet på "en gång"- det har jag lovat mig själv - annars vet man aldrig hur det kan slutá.... inte när man är född till den livsnjutare man är... så

vad händer då när jag mixxar is till CK-frukosten som bäst? Jo stavmixerns blad går sönder! Iiiiiiiih - panik - jag bara "klarar inte utav" att äta omixxade CK-påsar - så igår blev det inget kurande för mig - försökte dock hålla igen på både portionsstorlekar och kolhydratsmängder...

Vad är det som kan ha gått fel; måste man ju fråga sig - och det vet jag ju såklart - det har varit lite för mkt småfusk här o där i form av lite för mkt av ost - ett kex (finn crisp) som blivit 5 st (lite mjukost som blivit flera matskedar) några rödbetor i lag som blivit flera rödbetor = för stora portioner+ slarv med kolhydraterna... i kobination med att löpningen - km -sträckan såhär efter marathon nog blivit lite färre/vecka...

Men glädjen var stor när jag hittade garantibeviset - mixxern skall klara utav att krossa is då den är på 650W - så det är bara att åka in och byta ut den mot ett nytt fint exemplar - :)

Japp; så då har jag ett uppdrag igen; byxdressen skall sitta "lagom" över bröstet - inte den minsta antyda till glipa här inte...

(Nu kankse ni tycker jag verkar hysterisk- men det är lika bra att ta tjuren vid hornen på en gång och inte vänta tills plötsligt marathonshortsen blivit till cykelbyxor igen - eller tom så pass så att man inte får upp dem över knäna igen...) Jag vet att det kan hända för den erfarenheten har jag ju haft tidigare och det är INTE roligt...

så... nu sätter jag igång med mitt projekt springades som ett lejon med en kissgul guldman som står som ett streck efter mig - i språnget...av vinddraget...

(silvershampoo är visst bra har jag hört...) ... mot city...