2007-12-21

Räddad- Skenet tog sig upp på land...

Åååå herregud, känns som om jag varit med om en smärre jordbävning eller räddat mig själv upp på land från en brusande fors... puuuh säger jag! :)

Men nu känns det jättebra igen och klockan är strax efter 17.00. Jag gör det här inlägget för att påminna mig själv om en attack till kommer - och kankse hjälpa Er andra också med att säga; DET GÅR ÖVER_DET ÄR INGET EVIGT TILLSTÅND! Min panikplan ser ut på följande sätt, den kan nog se ut på lite alla möjliga sätt- beroende på hur man nu är som person;

1) sätt på stereon hög volym- med bra musik som du får en kick utav
2) tappa upp ett varmt skumbad/ta en varm dusch
3) tända ljus och släcka ned i lägenheten
4) Andas djupt och länge/långsamt - f o k u s e r a - tänka målbilder-varför gör du detta?
5) Läs Tinas blogg och lev dig in i det du läser- ta dig till det som sägs- inte bara skumma igenom för att man har smärre panik där inne i skallen. :)
6) ta på brun utan sol i ansiktet- när man får det på munnen/läpparna ger det en hemsk kemisk smak- som tar bort udden av suget - plus att du blir solbränd och tjusig några timmar senare ;) hihihi
7) sätt på dig sköna kläder, tofflor, bädda ned dig i soffan med filtar och titta på ljusen alternativt - läs en bra bok- som tar dig till en annan "värld"/verklighet.
8) ta en promenad runt kvarteret.


Gör inte!
-pröva för små (gamla) kläder
-börja kolla efter i spegeln hur mkt smalare du ser ut etc.

Paniktillståndet kan på något underligt sätt bidra till att man inte har "någon som helst lust" att agera enligt paniklistan för man tror i sin enfald att INGET skall hjälpa - men GÖR BARA punkt för punkt på din paniklista- det hjälper- fast man inte tror det! Gör det bara. Just do it!!! :)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt Skenet att du FIXADE panikkrisen - Jag visste det :)

Känner en speciell känsla att vara nummer 5 i din krisplan ;) JAG känner mig speciell :)

Kram på dig gumman

/Tina

skenet sa...

Hej Tina!
Tack för dina värmande ord! Ja men du är väldigt speciell! Det krävs en vilja av stål samt ett starkt psyke för att klara utav en sådan bedrift som du hittills har gjort! Jag är MÄKTA imponerad. Här sitter jag och är så glad att jag klarat utav fjuttiga 2 veckor- medans du har klarat av 18 veckor!
Men som dagt, en dag i taget...
:)
Kram