14,5 km senare...o dråpliga historier..

Åååå jag kunde inte hålla mig - så jag stack ut o sprang o det kändes helt underbart - fast nu e jag lite rädd för att bli hungrig- med besked - men då får jag bita i det sura äpplet... ;(

Jasså så Anna Skipper lever inte som hon lär!?!... nej nu måste jag ju kolla in programmet ikväll och se efter - om jag kan se det som signaturerna Anonym och Fine ser! Men oj vad jobbigt det måste vara att vara erkänd hälsoguru - tänk om man alltid hade allmänhetens blickar på sig! Fy vad jobbigt... tex så planerar ju jag att äta vad jag har lust med den helgen jag fyller år + den dagen vi ska på konserten med Uffe (som syrran o jag är bjudna på..) - tänk vad jobbigt Anna Skipper och hennes Hälsoman måste ha det om de går ut på restaurang o "firar" - kankse sin bröllopsdag/födelsedag med god mat o vin/drink etc ... och känna allas blickar i nacken... för att de bara förväntar sig att man skall dricka klor-renat vatten och ekologiska råa grönsaker...

Ha ha... nu kom jag o tänka på ngt roligt jag var med om för några år sedan - då jag fortfarande var ute i svängen - innan jag hade träffat min underbara älskling...

Jag brukade på den tiden hänga med en killkompis som också var "den eviga singeln" och rastlös liksom mig och han ville gärna hålla sig på sådana ställen där mediafolket hänger - eftersom han jobbar som journalist... i alla fall... vi hade bestämt tid kl 22 på ett ställe som heter Riche - där visst många intellektuella lite tjusigare personer hänger... (jag brukar ju alltid hänga på söder när jag går ut i sthlm - där är lite mer avslappnat o inte så flådigt... ;) :)

Så jag står där i tjusiga baren tid och som vanligt är journalistkompisen en obotlig tidsoptimist ;) :) och jag står där i baren - helt ensam o känner mig ensammare o ensammare allt efter som tiden går...alla tjusiga människor därinne verkar ju känna varandra och kindpussar och kramas... tiden går o jag känner mig himla obekväm...letar i vimlet efter kompisens ansikte tänker..."kan han inte komma snaaaart..."

Då dyker det plötsligt fram en karl o frågar om han får bjuda på ett glas -.... efter att jag berättat att jag väntar på mitt sällskap - säger denna man att det är ok - han vill bara göra en artig gest typ - så jag accepterar vinet -

Ja och klockan går och journalistkompisen verkar aaaldrig dyka upp - så det slutar med att den här karln bjuder på mer vin (som visst är en känd författare) och som jag naturligtvis inte känner igen alls eller ngn av hans böcker - ha ha--- plötsligt frågar denne man om jag inte hellre vill sitta ned i restaurangdelen...

Det slutar med att han skall "väl anta ett slags manligt beteende" och "bara beställer" in mat - utan o fråga mig alls om jag vill ha mat/gillar den maten han beställer in - och in kommer en jättebricka med ostron/musslor/hummer/räkor/bläckfisk och annat slemmigt etc - hela vårt bord är som en stor fiskdisk - och det blir bara helt tjockt i halsen på mig när jag ser alla kadaver framför mig...
Han hugger gladeligen i skaldjuren och efter ett tag tittar han frågande på mig och undrar varför inte jag tar för mig.... "att du som verkar så självkontrollerad ..." (... he he - visst)

Och jag tar den lilla rostade trekantsbrödskivan ... (för jag kan ju inte bara äta skaldjur) - plus att vid denna tid var jag strikt vegetarian... och jag glömmer aldrig författarmannens min - han ville ju imponera på mig - och så var jag en sådan "obelevfad människa" - ha ha ;) :) Han skulle bara vetat att jag helst velat haft sockercider i halvlitersflaskor he he.... Till sist dyker min journalistkompis upp vid bordet - som direkt vet vem den här författaren är - och när han förstår att jag inte vet vem det är tycker han det är så roande.... jag känner mig tillslut bara sååååå bortgjord - och sedan vill ju journalistkompisen veta aaaaaallt...

Ja... jag flinar åt det där minnet... jag har nog aldrig varit en sådan som kan föra mig sådär belevat i de finare salongerna.. så sen dess har jag inte gått på Riche ngt mer... he he... fast jag fick senare alla hans böcker... signerade - så nu vet jag vem han e i alla fall ;) :) hi hi...

Jahapp - kanske det e dags för en påse nu- för att komma tillbaka till verkligheten...

Stor kram från skenet